Todd Kris Morris´s härliga liv

  Den som ritat dom här bilderna måste vara väldigt duktig:)

Den var snyggt gjord och fina bilder!

Just nu har  jag lite ont i axlarna.

Jag gillar det inte(såklart).

Men dagens bild får bli...

Dagens bild får bli på...

Snygga Emma Watson:)

Dagens vampyr får bli...

Marcus Volturi!

Här kommer första kapitlet av min andra bok Maries Drömmar.
Lite roliga namn:) Hihi!




Kapitel 1. Kampingen

Marie hoppade upp ur sängen och tog på sig sin morgonrock och gick ner i matsalen. Många satt och åt, Marie satte sig ner vid ett ensamt bord längst bort i matsalen. Hon bodde på ett barnhem. Marie tog en bit bröd från vagnen och tuggade. Den här dagen kändes speciell, det var som om något skulle hända henne.

-      Alla barn efter mig ropade Mrs. Black.

Marie åt upp det sista av brödet sen följde hon efter alla andra barn.

-      Idag ska vi åka och kampa, så jag vill att ni tar med det ni har här och sen ger vi oss av sa Mrs. Black.

-      Men vart ska vi kampa någonstans? Frågade Mary.

-      Vi ska kampa i en dal med en sjö där ni kan bada svarade Mrs. Black.

-      Men gå upp och packa, sen möts vi vid äppelträdet.

Marie gick upp för trappan och in i sitt rum.

Hennes rum var ganska fint, det stod en stor byrå på ena sidan och en säng på andra sidan.

Marie öppnade byrån och tog fram lite kläder, som hon la i sin väska. Sen drog hon fram en låda under sängen och rotade lite i den tills hon hittade det hon skulle. När hon packat klart allt så skuttade hon ner till badrummet, och borstade tänderna och tvättade sig, sen gick hon ut i trädgården där hennes ny tvättade kläder hängde. Hon drog på sig sin kjol och ett linne och ställde sig vid äppelträdet. Efter några minuter var alla klara.

-      Då ska vi se om alla är med ropade Mrs. Black.

-      Mary, David, Isabelle, Edward, Marie och Tom alla är här, bra fortsatte Mrs. Black.

-      Ska vi åka tåg dit ropade David oroligt.

-      Nej vi ska rida allihop svarade Mrs. Black.

-      Våra hästar står utanför grinden.

Hästarna var stora och hade bruna ögon förutom en som hade blåa.

-      Mary sätt dig på den bruna hästen där sa Mrs. Black och pekade.

-      David sätt dig på den svarta hästen där, Isabelle sätt dig på den fläckiga hästen där och Edward sätt dig på den svarta till höger.

-      Tom du och jag rider med den svart och vita hästen, då återstår det bara du Marie du får sitta på den vita hästen. Isabelle och Mary tittade avundsjukt på Marie. Jag satte mig på den vita hästen och det kändes som den trivdes.

-      Då ger vi oss iväg skrek Mrs. Black och gav sin och Toms häst en enkel snärt med handen och de försvann. Mary, Isabelle, David och Edward gjorde samma sak, Marie gav sin också en enkel snärt med handen och hon flög nästan iväg. Det kändes som om hon och hästen flög, men när Marie tittade ner såg hon att hästen sprang på marken.

-      Är alla med hörde man Mrs. Black ropa.

-      Ja skrek de tillbaka.

Sen stannade allt, och de var framme vid en dal.

Solen sken och fåglarna kvittrade.

-      Så vackert det är sa Mary till Isabelle.

-      Verkligen svarade Isabelle.

Mrs. Black tog fram ett nerpackat tält och sa

-      Kan någon hjälpa mig med det här?

-      Jag kan Mrs. Black jag kan ropade David.

Medans alla gjorde sitt så gick Marie ner till sjön.

Sjön var svart med en liten brygga i mitten. Marie satte sig på bryggan och böjde sig ner över vattnet.

-      Marie, Marie du får inte gå iväg sådär ropade Mrs. Black och kom springande mot henne.

-      Förlåt så mycket Mrs. Black, jag ska inte göra om det jag lovar sa jag.

Vi gick upp till tältet där Mary, Isabelle, Edward, David och Tom satt. Mary viskade något till Isabelle, Isabelle fnittrade lite över det Mary viskat.

-      Jag tänkte vi kanske kunde bada sa Mrs. Black.

-      Jaa ropade vi. Tom greppade tag i Maries hand och tillsammans sprang de ner till bryggan.

Alla barnen tog av sig alla kläder och stod där nakna.

-      Sisten i är ett rutet ägg skrek David och dök i vattnet.

-      Inte är det jag i alla fall ropade Edward glatt och gjorde ett magplask. Marie tvekade lite men sedan hoppade också hon i. Ingen tyckte det var pinsamt att vara naken förutom Mrs. Black eftersom hon var vuxen. Vi lekte lite med en boll som Tom hade sedan gick vi upp och torkade oss.

-      Jag går och fixar något att äta sa Mrs. Black och började gå mot tältet.

-      Gud vad roligt det är sa Isabelle efter ett tag.

-      Ja, eller hur sa Mary glatt.

-      Kan vi inte berätta historier sen ikväll? frågade Tom.

-      Ja, det kan vi. Dom gick upp till tältet och såg att Mrs. Black hade ställt fram mat på ett bord inne i tältet. Det blev köttpudding och mjölk.

-      Det var jätte gott Mrs. Black sa Marie blygt.

-      Tack Marie, så snällt av dig.

Hela eftermiddagen satt dom och pratade läste gjorde lite som de ville tills de skulle gå och lägga sig.

När de lagt sig i sina sovsäckar och släkt lampan viskade Edward

-      Nu kan vi väl berätta historier?

-      Ja det kan vi, får jag börja svarade Tom.

-      Okej viskade de andra.

-      Det var en gång en flicka som bodde på ett barnhem.

-      Hon vaknade och klädde på sig sedan gick hon ner till matsalen. Hon tyckte det kändes som om det skulle hända henne något alldeles speciellt.

Marie tittade förskräckt på Tom, men eftersom Tom inte kunde se henne så var det alldeles meningslöst.

-      Hon och hennes kompis åkte och kampade i bergen.

-      En natt hörde flickan en röst som sa Du ska dö, du ska dö.

-      Flickan blev väldigt rädd och sa det till sin kompis.

-      Sen efter några dagar hittade kompisen flickan död i sin sovsäck avslutade Tom allvarligt.

-      Har det här hänt på riktigt Tom? frågade Mary med sin pipiga röst.

-      Man vet aldrig svarade Tom.

-      Hoppas inte det viskade Marie.

-      Eller hur, det här var ju en läskig historia viskade Tom.

-      Jag skulle velat ha en kärleks historia istället sa Isabelle argt.

-      Jag kan berätta en om du vill sa Edward som tydligen var lite förtjust i Isabelle.

-      Okej viskade Isabelle glatt. Och så fortsatte de att berätta olika historier, men inte läskiga.

När alla hade somnat hörde Marie en röst som viskade

-      Marie du ska dö, du ska dö snart, snart.

Marie blev skräckslagen, Tom hade tydligen berättat en historia som var sann.

-      Du ska dö Marie Elisabeth Evans, ja det ska du viskade rösten igen.

Nästa morgon vaknade Marie av att Tom skrek

-      Marie din hand, den blöder.

Marie kände smärtan i handen och satte sig upp.

Mrs. Black kom in springandes med en handduk och ett bandage. Mrs. Black torkade av blodet på handuken och sedan virade hon in handen i bandaget.

-      Tack Mrs. Black viskade Marie.

Mrs. Black kände på hennes panna.

-      Du är väldigt varm lilla du, jag tror du får vila idag.

-      Alla ni sa Mrs. Black och pekade på Mary, Isabelle, David, Edward och Tom.

-      Ni får gå ut och leka medans jag hjälper Marie.

-      Men jag stannar kvar det är bättre om du håller koll på de, så kan jag hjälpa Marie sa Tom allvarligt.

Mrs. Black tvekade men sen gick hon ut med de andra barnen.

-      Vill du ha lite vatten? Frågade Tom försiktigt.

-      Ja tack Tom viskade Marie svagt.

Tom gick ut genom tältet för att hämta vatten.

När han kom tillbaka gav han Marie vattnet, sedan satte han sig bredvid henne.

-      Tom sa Marie stilla.

-      Ja, vad är det?

-      Du vet den där historien du berättade, det där med den där rösten.

-      Ja sa Tom förskräckt på Marie.

-      Jag tror jag hörde den igår sa Marie.

-      Va, menar du allvar Marie.

-      Jo den sa Marie du ska dö, du ska dö och efter ett tag sa rösten Marie Elisabeth Evans du ska dö snart, snart.

-      Men… Jag tror inte den menade dig viskade Tom.

-      Vem skulle den annars viskat till då, jag menar jag heter ju Marie Elisabeth Evans sa Marie.

-      Okej då men jag lovar att byta plats med Edward så han kan ligga bredvid Isabelle och jag bredvid dig.

-      Okej, lova viskade Marie.

-      Jag lovar.

-      Bra.

-      Men är det okej om jag går ut lite? Frågade Tom.

-      Ja, absolut jag tänkte också gå upp och tvätta mig…

-      Nej du ska ligga i sängen i alla fall en timme till, jag kan leta upp en Kalle anka tidning eller något sa Tom.

-      Nej tack, jag har en bok själv men jag känner mig mycket bättre. Marie gjorde ett försök att sätta sig upp men trycktes ner av Tom.

-      Men…

-      Inga men, du måste ligga i sängen sa Tom.

-      Okej då svarade Marie vresigt.

Tom gick ut och Marie letade upp sin bok.

Boken hette Maries drömmar av Lily Dragon.

Marie bläddrade fram till Kapitel ett. Marie.

Marie var en ytterst ovanlig flicka hon kunde drömma om en rosa elefant eller en ande. Hon bodde i ett stort radhus som var så fult att alla som bodde där nästan kräktes varje gång de såg det.

Marie bodde på sjätte våningen med sin pappa Oliver Evans. Varje natt så jobbade han. Marie gick inte i skola eftersom hennes pappa tyckte det var ytterst oklokt att lära sig saker. Så Marie satt och ritade varje dag istället.

Marie stannade där och satte ett papper i mellan.

Hon satte sig upp och tog fram sin klocka, det hade gått en timme nu. Marie gick upp och tvättade sig och kläde på sig, sedan gick hon ut.

Solen stekte och Mary och Isabelle låg och solade.

Edward, David och Tom spelade boll, medans Mrs. Black läste.  

-      Marie kom och lek med oss ropade Tom.

-      Åh, Marie mår du bättre sa Mrs. Black.

-      Mycket bättre.

-      Marie kom då ropade Tom igen.

-      Okej, okej jag kommer ropade Marie tillbaka.

Marie skuttade ner för dalen till pojkarna.

-      Hur mår du sa Tom när hon kom.

-      Alldeles utmärkt svarade Marie och blinkade år honom.

Tom såg alldeles förvirrad ut, men log ett osäkert leende.

-      Vi kör fotboll, ni mot oss sa David .

-      Okej, kör hårt Mar ropade Tom och sprang och tog bollen från Edward. Mar det var tydligen Maries nya smeknamn.

-      Vi kommer att vinna skrek Marie.

-      Nehej, det kommer vi ropade Edward tillbaka.

Det blev 1-0  till Marie och Tom.

-      Grattis sa Edward och dunkade Tom i ryggen.

-      Tack för en god match sa Marie glatt.

-      Japp, ska vi gå upp till de andra? Frågade Edward.

-      Ja, det gör vi svarade David.

Tillsammans gick de upp till de andra.

Solen hade precis gått ner och mörkret omslöt de.

-      Ska vi kanske tända en brasa föreslog Mrs. Black.

-      Jaa. Mrs. Black samlade ihop lite kvistar och gjorde det till en eld.

-      Så mysigt det är viskade Isabelle.

-      Eller hur, kolla in i lågorna det ser ut som figurer är bakom oss. Just precis som hon sa det hörde de steg.

-      Hi, ar di ni som stör ess viskade en röst.

-      Vad menar… du viskade Mrs. Black tillbaka.

-      Aha, pratar ni människospråk sade rösten vänligt.

-      Mm, det gör vi viskade Mrs. Black oroligt.

Personen klev fram i ljuset.

-      Jag heter Mitch, och jag kommer från min grotta i närheten. Mitch var kortväxt med en liten mustasch och en röd fluga.

-      Vad vill ni min käre Mitch? frågade Mrs. Black.

-      Hm, jo hm jag hm vet hm inte svarade Mitch.

Isabelle och Mary fnittrade.

-      Och vad tycker ni är så roligt mina damer viskade Mitch argt.

-      Inget fnittrade Mary.

-      Bra fnös Mitch.

-      Jo, föresten nu vet jag varför jag är här, jag söker en flicka här som heter Marie Elisabeth Evans sade Mitch.

-      Okej, men vad vill du henne? Sa Mrs. Black skarpt.

-      Jo jag skulle vilja eller min stam skulle vilja prata med henne om en viss sak som bara hon och lille Tom vet.

-      Och vad exakt är det de vet som inte vi vet? Frågade Mary argt.

-      Ursäkta men jag vill tyvärr inte prata med losers fräste Mitch.

-      Vad var det du sa? frågade Mary argt.

-      Då ska vi se Marie kan du komma med mig här sa Mitch och låtsades inte om Mary.

Marie gick långsamt fram till Mitch.

-      Var inte rädd min kära vän viskade Mitch och klappade henne på axeln.

-      Jag vill att du ska gå in i tältet och hämta dina grejor fortsatte Mitch.

-      Stopp ett tag, för det första ska Marie inte någonstans och för det andra kan man inte heta Mitch sa Mrs. Black.

-      Jo Marie ska hem till oss eftersom hon svävar i en liten fara hoho, och för det andra så kan man heta Mitch bland grott folk.

-      Marie gå in och packa din väska nu är du snäll sa Mitch lugnt.

Marie gick in tältet och satte sig ner på sovsäcken. Hon packade ner allt som hon haft med sig.

Just som hon skulle packa ner sina byxor hörde hon en röst

-      Marie du ska dö, snart ska du dö. Sedan blev allt svart.

-      Marie, Marie vakna ropade Tom.

Marie satte sig upp hon var alldeles svettig.

-      Hur mår du? Frågade Tom oroligt och gav henne ett glas vatten.

-      Jag hörde rösten igen svarade Marie lågt.

-      Jag tror det är därför du ska dit, jag tror de ska hjälpa dig.

-      Du har nog rätt sa Marie och reste sig upp.

-      Då är det dags att säga hejdå viskade Tom.

-      Du har varit min bästa vän på barnhemmet och kommer alltid att vara det sa Marie.

Tom gick fram till Marie och gav henne en stor kram.

-      Du måste lova mig att komma tillbaka sade Tom tårögt.

-      Jag lovar, på vänskap svarade Marie och tog Toms hand.

Sedan gick hon ut ur tältet till Mitch.

-      Bra då går vi väll sa Mitch glatt.

-      Men… sa Mrs. Black.

-      Men hon förstod att hon förlorat sin vilja.

-      Vi ses viskade hon och gav Marie en kyss på kinden.

-      Vi ses Marie sa Isabelle och Mary i mun.

-      Ja det gör vi sa Edward och skakade Maries hand.

David gav en lätt klapp på kinden sedan tog Mitch tag i hennes hand och de gick tillsammans ner till sjön.

-      Min båt ligger där sa Mitch och pekade på ett stort skepp på andra sidan.

-      Bor ni på ett skepp? Frågade Marie.

-      Ja för tillfället, men nu ska vi inte prata om mig och min båt utan om dig svarade Mitch.

-      Jag har hört en röst två dagar nu som har sagt Marie du ska dö, du ska dör snart sa Marie.

-      Jag vet, det är därför du ska komma och bo hos oss, vi har vår trollkarl Munk Fletcher som ska hjälpa dig och sedan har vi titan dörrar med ett tusen lås så ingen kan komma in sa Mitch.

Dom började närma sig båten.

-      Nu är vi framme sa Mitch glatt.

Utanför skeppet fans det två små hyddor.

-      Det där är vakthyddor sa Mitch och pekade på hyddorna.

-      Vi har en skyddsförtrollning precis några meter ifrån hyddorna och runt skeppet berättade Mitch.

-      Bra sa Marie.

-      Jag vet, men nu måste jag säga dagens lösenord viskade Mitch.

-      Mors gris ropade Mitch.

En liten dörr kom upp ur tomma intet.

-      Madam! sa Mitch och gjorde en gest åt mig att gå in.

-      Hi Mitch ar di ok? Frågade en av vakterna.

-      Je jag ar ok svarade Mitch.

-      Di här ar Marie fortsatte Mitch.

-      Madam hi sade vakten och kysste min hand.

-      Kom så går vi in viskade Mitch.

Dom gick över till båten där många hälsade på de.

-      Välkommen till Diamanten sade Mitch.

-      Tack, vad fint det är sa Marie.

Det var det också, på första våningen var det massa folk, alla hade fina kläder på sig och dansade.

I mitten av salen fanns det en stor guld trappa.

-      Ska vi gå upp en våning? frågade Mitch.

-      Okej svarade Marie.

På andra våningen var det ett sällskapsrum, där många satt och spelade poker och bridge.

-      Åh, Mitch ar du ok? Frågade en liten man som satt i en av sofforna.

-      Alldeles ok Morfin och di? Frågade Mitch.

-      Vem ar hin? Frågade Morfin och pekade på Marie.

-      Dit har ar Marie svarade Mitch.

-      Aha, madam Evans sade Morfin.

-      Säg si viskade Mitch.

-      Si sade Marie.

-      Ja mer alldeles ok sa Morfin eftertänksamt.

-      Bro, att di mer ok sade Mitch.

-      Ja undrar vet di var Munk ar? Frågade Mitch.

-      Ja hen ar i sitt hytt svarade Morfin.

-      Tack Morfin sade Mitch, och började gå mot en dörr.

Mitch öppnade dörren och inne i rummet satt en lång man med långt svart skägg.

-      Det här Marie är Munk sa Mitch.

-      Åh, käre Mitch vad vill du nu då? Frågade Munk.     

-      Jo, jag har Marie med mig, du vet flickan sa Mitch.

-      Bra, då har jag en lektion med henne imorgon sa Munk.

-      Okej, då ska vi inte störa hejdå Munk sade Mitch.

När de gått ut sade Mitch

-      Nu ska du få på dig lite andra kläder, och sedan går vi ner till matsalen och äter.

-      Men jag har lite kläder i min ryggsäck sa Marie och började rota i ryggsäcken.

-      Du ska få fina kläder, som tillexempel en vacker klänning med broderier.

-      Okej sa Marie nyfiket.

-      Du kommer få hjälp av Milan här sa Mitch och pekade på en vacker liten dam.

-      Min´ namn ar Mylin men kalla mig Milan sade hon.

-      Marie sa Marie och skakade Milans hand.

-      Kom sa går vi ti stora klädrummet sa Milan och tog tag i min hand.

-      Vi syns vid matsalen Marie sade Mitch sedan blev allting svart.

Marie öppnade ögonen och såg att hon stod i ett stort rum med många speglar och garderober.

-      De har ar klädrummet sade Milan.

-      Fint sa Marie.

-      Vad se di?

-      Uh fint sa Marie osäkert.

-      Aha, fint ja de ar fint.

-      Di ska ha pi di en klänning.

Milan öppnade en av garderoberna, inne i garderoben fanns otroligt många klänningar. Milan plockade ut en vit klänning med röda broderier.

-      Ar din fin? Frågade Milan.

-      Ja svarade Marie.

-      Bra, då fur di testa din sade Milan och drog av Maries tröja.

-      Sådär sade Milan när hon fått på den på Marie.

-      De här blir fint sa hon och öppnade ytterligare en garderob.

-      Di måste ho ett par skor sa Milan och tog fram ett par röda klack skor.

-      Sitt dem på di sa hon.

-      Okej sa Marie och satte på sig skorna.

-      Di måste också hi lite smink och ja måste fixa ti dit hår sa Milan och öppnade en, en gång en garderob.

-      Di får ha lockigt hår och röda läppar med lit mascara.

-      Okej sa Marie tyst, det vara bara att lyda henne.

Milan satte sig och gjorde något med fingrarna och vips så hade Marie lockigt hår.

-      Också var dit smink sa hon och tog fram en mascara och ett rött läppstift ur en byrå intill.

Milan målade Maries läppar och ögonfransar tills hon sa

-      Ni räcker dit nog, vi går ner till matsalen.

Milan grep tag i min hand och allting blev svart igen.

-      Vi ar framme nu viskade Milan.

Marie öppnade ögonen igen och såg att massa folk tittade på henne sedan sade en välbekant röst

-      Detta ar Marie Elisabeth Evans som vi ska hjälpa.

-      Jaa ropade alla.

Musiken satte igång och Milan släppte Maries hand.

Marie gick långsamt ner för den stora guldtrappan till salen, som nu var en matsal.

-      Välkommen Marie, hoppas di kan trivas här sade en liten pojke vid ett bord.

-      Tack sa Marie blygt.

-      En man reste sig upp och tog tag i Maries hand, och tillsammans gick de fram till hennes plats.

-      Ja heter River viskade han.

-      Okej viskade Marie tillbaka.

-      Åh, käre Marie se roligt at ha di här sa en av gubbarna de gick förbi.

Marie bara vinkade.

-      Här ska di sitta madam sade en kypare.

-      Okej sade Marie och satte sig på en stor brons stol.

Bredvid henne satt Munk och River, och mitt i mot henne satt en stor tjock kvinna och Milan.

Och längst bort i salen satt Morfin och vinkade åt henne.

Men ingenstans syntes Mitch, Marie hade bara hört hans röst.

Men efter ett tag kom Mitch in i matsalen och satte sig på den största stolen av de alla.

-      Välkommen ti oktober festen Marie sade han och blinkade åt mig.

Alla blev tysta och Marie förstod att hon skulle prata.

-      … Tack… sa Marie blygt.

Sedan började hela festen.

-      Vill di ha in öl ropade en pojke i sexton års ålder.

-      Nej tack ropade Marie tillbaka.

-      Vill di ha ett glas squash juice istället ropade pojken.

-      Okej ropade Marie.

Pojken kom med ett glas fyllt med en orange vätska som tydligen var squash juice.

-      Varsågod Marie sa han och ställde ner glaset framför henne.

-      Tack sa Marie och smuttade lite på juicen.

-      Den var jätte god sa Marie och hon menade det.

-      Tack.

En kypare kom fram med ett stort fat fyllt med kyckling och potatis.

-      Vill di ha? Frågade han.

-      Ja tack svarade Marie och lade upp lite på sin tallrik.

-      Madam sade kyparen och bugade sig.

-      Så snälla alla är mot mig viskade Marie till Munk.

-      Alla vill ju dit bästa viskade Munk tillbaka.

Dom åt flera rätter tills de höll på att spricka.

-      Nu ar ja vildigt mätt sa kvinnan och rapade.

-      Hur understår di dig kvinna sa River argt.

-      Värden ar fri sa kvinnan till svar.

River fnös.

-      Det där är Mrs. Smith viskade River och pekade på Mrs. Smith.

Efter maten gick alla upp en trappa för att spela poker.

Men det var bara Marie och Munk som inte var med.

Eftersom Munk ville hjälpa henne så mycket som möjligt så började de att titta på hennes drömmar.

-      Vi börjar med att titta på dina drömmar sade Munk.

Han tog fram en ganska stor skål fylld med vatten.

-      Säg mig vad exakt sa rösten? Frågade Munk.

-      Han sa du ska dö, du ska dö snart, snart sa Marie.

-      Du ska dö Marie Elisabeth Evans, ja det ska du fortsatte Marie.

-      Hm… ja de låter rätt sa Munk eftertänksamt.

-      Vad menar du?

-      Jo jag kände den flicka som blev utsatt för rösten, du kanske har hört historien om en flicka som hörde en röst när hon var uppe med sin kompis i bergen och nästa dag så hittade kompisen henne död i sin sovsäck berättade Munk.

-      Va, menar du allvar?

-      `Ja det gör jag.

-      Men nu ska vi titta på dina drömmar, eftersom flickan inte fick titta på sina drömmar dog hon fortsatte Munk.

-      Så du menar att om jag tittar på mina drömmar så behöver inte jag dö? Frågade Marie glatt.

-      Nja, det är lite mer komplicerat, att titta på dina drömmar kan hjälpa dig att leva tills du dör som gammal.

-      Aha okej sa Marie.

-      Kan du stoppa dit huvud i vattnet? Frågade Munk.

Marie gjorde som han sa.

-      Eden skall vaka över ditt huvud, guden skall skänka sin själ till dig och slutligen ska jag Munk Fletcher ge dig mitt beskydd sade Munk viftade med en stor grå stav.

 Marie såg en pojke sitta på en bänk.

Hans hår var svart och han hade en lång svart kappa på sig.

Marie du ska dö, du ska dö snart, snart sade pojken.

Pojken pratade i något som såg ut som en mikrofon.

Du ska dö Marie Elisabeth Evans, ja det ska du.

Sedan blev allt svart och Marie slungades bakåt och slog i väggen.

-      Hur gick det sa Munk och lyfte upp henne.

-      Jag är oskadd sa Marie.

-      Bra, vad såg du? Frågade Munk.

-      Jag såg en pojke som satt på en bänk och sa exakt det jag hört två gånger nu svarade Marie.

-      Okej, men vi syns imorgon.

-      Ja det gör vi god natt Munk sa Marie och bugade sig.

-      God natt Marie sa Munk lugnt.

Idag har varit en lång trött dag på skolan.

Gäsp...

Tänkte ta en kopp kaffe och lite kakor för att piggna till (härpå bloggen alltså:P)

 


Jag är knäpp:)

Nu är jag hemma hos farmor, jag kom klockan ett ungefär.

Vi har varit på stan och jag har köpt ett litet hjärta från African Touch, sedan har jag också köpt ett par vantar(farmor bad mig köpa ett par).

Jag kanske inte berättat att det kommer komma(eller redan kommit)en new moon kalender, men här kommer lite nygga bilder från den.

Just nu är jag hemma och slappar:P

Det här åt jag till frukost:

Apelsin Juice.

Passionsfrukt.

Kivi.

That's it!

Men är lite stressad(vet inte varför) jag tror kanske att det är för att vi har lite tider att passa!

Det här är alla min kompisars bloggar:
1. www.rooseline.blogg.se
2. www.miniberga.blogg.se
3. www.tmmv.blogg.se
4. www.popkatten.blogg.se



Har gjort en kopp te till mig själv här på bloggen! Hihi:P

Här kommer en bild på Jane volturi!

 Läskiga ögon!

Snart ska jag, pappa och pappas tjej äta spagetti med köttfärssås! MUMS:P

Sen ska vi titta på Bolt(hunden, ni vet:P)

Jag har förberett mig med en liten påse godis! Hihi:)

Jag har precis läst ut HP7! Det blev så tråkigt att avsluta den boken:( Den är min favo av alla Hp böckerna(fast jag älskar alla ändå). Det skulle vara så roligt att J.K.R skulle skriva en åttionde bok om Harrys och Ginnys barn:P

Idag har jag haft en ganska slapp dag vi slutade nångång vid ett:)

 Imorgon ska jag till min syssling på födelsekalas, hon fyller fyra!
Jag har gjort en liten tårta åt henne här på bloggen det här är resultatet!
 Här får hon lite balonger också!

 En ganska bra video med Lily och Snape. Men det var dåligt när McGonagall ropade upp en flicka med rött hår som skulle föreställa Lily:(

Dagens vampyr är...

Dagens bild får bli...
 SÖTA EMMA WATSON!

FÖRORD

20 april  1906.

Min familj hyr ett stall som vi kan bo i för att vi är väldigt fattiga.

Kapitel 1

-              Will , Will lyssna på mig det är inte mitt fel att vi är fattiga och att vi bor i ett stall . - Men vems  fel är det då? Svarade  jag otåligt. -  Jag blev utslängd från mitt jobb, och  om man blir det så blir man fattig. - Ja okej då, men jag blir ju retad för att jag bor i ett stall mamma! - Ja men strunta då i dom som retar dig och tänk inte mer på det hitta på något roligt med  Heather svarade mamma. Heather är våran  hund, våran familj består av jag, mamma Elisabeth, min syster Lilly  och  Heather. Jag gick ut genom våran lilla dörr och ut i den gröna trädgården. Där på en bänk satt en kutryggad  liten  man. - Will kom hit sa en skrovlig röst, Will förstod att det var den lille mannen.

-              Vad är det ?

-              Ta inte den tonen om du ska följa med på äventyr och slippa det här smutsiga gamla stallet svarade mannen.

Will gick långsamt fram till mannen.

-              Mitt namn är Charles Christian Black men kalla mig Mr. Black. - Jaja mitt namn vet du säkert redan sade jag. - Nej inte efternamnet och det vill jag veta för att om du ska följa med så måste vi kalla varandra vid efternamnen. - Mitt efternamn är Butcher  svarade jag.

-              Okej tack så mycket Mr. Butcher.

-              Men nu ska jag säga vart vi ta vägen…

-               Nej för jag ska ingen stans, jag har en familj som jag måste ta hand om sa jag skarpt.

-               Jaha men tyvärr har jag redan anmält dig till den skolan du kommer gå i svarade Mr. Black lugnt.

-               M… m…  men vad är skola för något.

-               Åh jasså  det var på det viset ja en skola är till för barn och ungdomar som lär sig saker svarade Mr. Black. Okej men ska jag gå in och packa eller?

-               Ja det skulle du kunna göra.

Will sprang in genom dörren.

-              Varför så bråttom Will?

-               Hm  jag ska bara hämta lite saker svarade jag.

-               Okej men jag går och hämtar lite mjölk  sa mamma.

-              Mm svarade jag och gav mamma en stor kram eftersom det kanske var sista gången jag såg henne. Hon såg först förvånad ut men sen sprack hon upp i ett leende och skuttade nästan iväg till kosorna. Jag gick in i ett av båsen som var min systers, där jag gav henne en kram och viskade – du är den bästa systern i värden.

Sen gick jag till mitt bås och packade ihop mina saker och mina kläder och sen vek jag upp det ihop knycklade pappret och skrev: Kära mamma, Det har varit en ära att ens få något att sova på så det jag vill be dig om är att ha det så bra och ta hand om familjen medans jag är borta. //Din son Will.

Ja la pappret på mitt lilla bord och sen hämtade jag den viktigaste saken min medaljong. Medaljongen hade jag hittat i en grotta nära skogen, den var av guld med ett stort W i mitten. Jag hängde den över halsen och sen gick jag ut till Mr. Black.

-              Bra Mr. Butcher! - Tack sa jag uppskattat. Är du beredd att lämna det här stallet för några år?  - Eh… ja det är jag svarade jag allvarligt.

-              Bra då ger vi oss av till London, kom med här.

Mr. Black s två hästar stod och betade lite hö när dom kom. – Kommer vi att rida frågade jag oroligt.

-              Ja det klart snäste Mr. Black som om det var självklart. Han lyfte upp mig på den svarta hästen och själv satte han sig på en gyllen brun häst. Han gav både sin egen och den jag satt på en liten enkel snärt med handen och hästarna gav  ifrån sig ett litet gnägg sen  rusade dom iväg. Jag lutade mig mot manen och tänkte på vad som skulle hända när mamma fick se lappen. Men sedan slumrade jag till. Jag vaknade av att Mr. Black lyfte ur mig ur sadeln. - Vi är framme nu viskade han. Jag gnuggade mig ur ögonen och såg att jag stod utanför en tåg –station. Mr. Black gav mig en tåg –biljett vi gick upp för en ganska lång trappa. - Ursäkta Sir…- Kalla mig för Mr. Black har ja ju sagt. Okej Mr. Black  vart ska vi?

-              Vi ska till Sillénsio Will, en värd bortom fattighet och sådant. Öh… vad är Sillénsio? Frågade jag.

-               Ja en värd som inte finns på en vanlig karta svarade Mr. Black . Han gav sin biljett till en pojke som klippte lite i den med något konstigt som såg ut som en hålslagare nästan. Jag gav också min biljett till pojken som tittade nervöst på mig. Jag gick efter Mr. Black som hade stannat vi ett tåg som var glänsande rött . – Det här är det tåget vi ska åka med så det är bara att stiga på. Jag gick på tåget och kom in i en stor lång korridor. Bakom mig stod Mr. Black med min ryggsäck i handen. - Ska vi ta en kupé frågade Mr. Black. –Okej svarade jag och började gå  en liten bit. Kan vi sitta här? Ja det kan vi svarade Mr. Black  och  öppnade dörren. Jag satte mig ner. Jag brukade må illa av att åka droska och tåg så jag stirrade ut genom fönstret. Det var som om Mr. Black läst mina tankar när han sa här - ta en liten bit choklad för mig brukar det hjälpa. Jag tog i mot biten och åt det hjälpte faktiskt! – Tack Mr. Black sa jag.

Men innan han, han säga något så knackade en liten dam med en vagn fylld med kex, ost, godis, öl, saft i olika sorter, olika färger av brända mandlar och lite annat. - Vill ni köpa något på vagnen? - Ja tack svarade Mr. Black, en påse brända mandlar och en öl och vad vill du ha Mr. Butcher? – En påse gröna mandlar och en flaska saft tack svarade jag och grävde lite i fickorna tills jag hittade en liten peng.-  Jag betalar sade Mr. Black allvarligt och gav  den lille damen tre silver mynt. Jag tog i mot en påse med gröna mandlar och min saft. Vi åt under tystnad. – Nu är det bara en halv timme kvar tills vi är framme sa Mr. Black efter ett tag. - Okej jag passar på att gå på toa så länge då. - Ska jag visa var toaletten  är? Frågade Mr. Black . - Ja tack. Han öppnade dörren och öppnade en liten dörr. Jag gick in och stängde och låste dörren efter mig. Jag kände hur tåget rörde sig medans jag

Försökte pricka hålet som man kissade och bajsade i. Det var tydligen så att bajset och kisset fick ligga på rälsen.  När jag var klar så doppade jag händerna i en skål med vatten sen torkade jag mig på en handuk som hängde på ena sidan, sen gick jag ut. Jag öppnade dörren till våran kupé och såg att Mr. Black hade somnat. Jag satte mig ner och tog upp min ryggsäck där jag drog fram ett lite pergament papper. Jag skrev  vad som hade hänt idag och sen ritade jag av Mr. Black. Sen lade jag tillbaka pergamentet och lutade mig mot fönstret och somnade. När jag vaknade stod  Mr. Black utanför kupén och samtalade med en stor tjock kvinna som bar en liten röd väska. Jag ställde mig upp och gäspade stort sen grep jag tag i min ryggsäck och gick ut. - God kväll Mr. Butcher, det här är Mrs. Fotheringham. - God kväll Mrs. Fotheringham sa jag artigt. - God dag Mr. Butcher.

-              Mrs. Fotheringham här ska ta dig till  Ros stugan det är hennes hem och sen så sover du där en dag sen ger du dig iväg med hennes make Mr. Fotheringham till din skola Sillencio school för barn. - Men ska inte du visa mig skolan och så frågade jag Mr. Black. Mrs. Fotheringham gav Mr. Black en undrande blick. - Nej men vi kommer se varandra på höst loven, sommarloven och ibland på helgerna. Mr. Black skakade min hand och sen tog Mrs. Fotheringham tag i min arm och  vi snurrade runt och sen stod vi utanför en liten rund stuga. Mrs. Fotheringham öppnade dörren och gjorde en gest åt mig att gå in. - Välkommen till Ros Stugan! Jag klev in i ett jätte stort rum som tydligen var hall och sällskapsrum. Jag tog av mina skor och  ställde mina skor på skohyllan. I hallen stod en  lång smal karl med en spetsig näsa och  stora gröna ögon. - Det här är min man Tyler Fotheringham, men kalla honom Mr. Fotheringham är du snäll sa Mrs. Fotheringham. - Hejsan Mr. Fotheringham sade jag.

Han skakade min utsträckta hand. - Vill du ha lite te Mr. Butcher? - Ja tack  Mrs. Fotheringham svarade jag. - Jag går och fixar lite te så kanske Tyler kan visa dig runt sa Mrs. Fotheringham och gick ut i köket. Mr. Fotheringham tog tag i min arm och drog med mig in i ett av rummen framför oss. - Det här är mitt och  Tillys rum alltså Mrs. Fotheringham.

Rummet var litet med en stor säng och två små nattduksbord . – Jaha ska jag visa dig dom andra rummen?  - Okej svarade jag och vi gick ut genom dörren och in genom en annan. – Det här är våran dotter  Roses rum, hon är tyvärr inte här idag för hon är hos sin vän Isabella. Roses rum var rosa. Hon hade ett stort fönster på ena sidan av väggen. Vi gick ut från hennes rum och in i det sista rummet. – Det här är arbetsrummet sade Mr. Fotheringham. Men just som jag skulle studera rummet så kom Mrs. Fotheringham in med en bricka, på brickan stod det tre tekoppar och en skål med något som såg ut som bönor. Hon gav mig och Mr. Fotheringham varsin kopp och gav mig en böna eller vad det nu var. – Det här är mina golia bönor sade Mrs. Fotheringham. Jag smakade en böna, Mrs. Fotheringham tittade nyfiket på mig. – Det var jätte gott sa jag. – Åh Mr. Butcher var rart av dig Mrs. Fotheringham brast i gråt. Mr. Fotheringham lade armen om Mrs. Fotheringham och sa – Hon brukar bli väldigt rörd när någon säger att dom tycker om hennes golia bönor. Jag klappade Mrs. Fotheringham försiktigt på axeln. Hon snöt sig i en näsduk och sa – Du är en väldigt bra karl, bättre än Roses kille Ben Hall. Mr. Fotheringham tog fram ett fotografi från en byrå. På bilden satt en lång flicka med gyllen brunt hår och stora blåa ögon. – Det här är Rose sa Mrs. Fotheringham och tittade hoppfullt på mig. – Hon är söt sa jag. – Ja visst är hon ni kommer träffas i morgon på skolan. – Går hon också på min skola? frågade jag. – Ja det gör hon, men inte Ben som tur är för om han skulle gått där skulle han säkert blivit relegerad direkt svarade Mrs. Fotheringham.

Jag drack några klunkar av mitt te. – Men oj vad klockan är mycket sa Mr. Fotheringham och kollade på sin klocka. – Dags att hoppa i säng sade Mrs. Fotheringham. Mr. Butcher du får låna Roses rum medans hon är borta och när hon kommer tillbaka så får du dela rum med henne är det okej? Frågade Mr. Fotheringham. – Visst inga problem svarade jag och gick ut för att hämta min tandborste. – badrummet ligger precis bredvid vårat rum. Jag gick in i   badrummet och stängde dörren efter mig. Jag tog lite vatten på min tandborste och borstade tänderna. Sen gick jag ut och drog på mig en gammal pyjamas som jag fick av Mr. Fotheringham. Sen gick jag in på Roses rum och lade mig på madrassen som låg på golvet. Jag funderade lite på vad som skulle hända i morgon när jag träffade Rose, men efter ett tag somnade jag.

Twilight the Movie

Y8 Åh min kompis hittade det här spelet som man kan lägga ut på sin blogg!

Gulliga henne, hon hittar många saker hon:)

 

Dom nyfödda är ju riktigt läskiga:P

Snart ska jag ut på stan med min syster(halv syster typ). Vi ska till stan. JAg tror jag kanske ska köpa en bok eller kanske lite body lotion:P Men sen i kväll ska mamma och bonus pappa ut så då är vi själva:)

Jag lägger upp dagens bild, vampyr och video nästa inlägg!

Snart ska jag ut på stan med min syster(halv syster typ). Vi ska till stan. JAg tror jag kanske ska köpa en bok eller kanske lite body lotion:P Men sen i kväll ska mamma och bonus pappa ut så då är vi själva:)

Jag lägger upp dagens bild, vampyr och video nästa inlägg!

Förlåt att jag inte skrivit på länge men jag har haft så himla mycket att göra.

Men nu är jag och lite kompisar till våran familj på middag.

See you later

Hej ska bara säga hej för jag ska ut igen för jag ska handla:) Då ska jag köpa någon tidning med New moon affisch<33

Men vi syns senare i så fall!

Dagens video är en interjuv med kristen stewart och det bästa är att den är svenskt texdad:)

Dagens vampyr är...

Eric i true blood(det är kul med lite nya ansikten!)

Dagens bild får bli på under söta Abigail Breslin!

Idag var min kompis hemma hos mig:) Vi var ute lite först sen var vi inne och gjorde massa saker:P

Hennes blogg heter www.rooseline.blogg.se

Den är jätte fin:)

Men dagens bild,vampyr och video kommer snart!

Här kommer lite bilder från inspelnigen av HP7.

Snygga bilder:)

Här kommer lite bilder från HP6.



TOM FELTON SOM DRACO MALFOY

BONNIE WRIGHT SOM GINNY WEASLEY


DANIEL RADCLIFFE SOM HARRY POTTER


EMMA WATSON SOM HERMIONE GRANGER


FRANK DILLANE SOM TONÅRINGEN TOM DOLDER/LORD VOLDERMORT.

Snygga bilder va?
Kommentera gärna mina inlägg, för då blir jag glad:)

Ska läsa Harry Potter och halvblodsprinsen nu så vi syns kanske i morgon!

Dagens bilder får bli på Aragorn, Harry Potter och Twilight.

   Den här videon är väldigt fin och snyggt gjord:P

Denna är lite mer udda men också fin och lite smärtsam.

Min personlighet!

Blyg? - sådär.
Smart? - ja men inte på matten:P
Långsam? - ja ganska.
Stressad? - ibland.
Tålmodig? -ibland:)
Djup? - nja tror inte det kanske:b
Öppen? - ja.
Ärlig? - ganska.
Positiv? -  hm... för det mesta.
Rolig? -  ganska.
Ansvarsfull? - nja...

- Vad har du på dig när du sover? pyjamas
- Hur sover du helst? (på sidan, ryggen etc)på höger sida
- Hur många kuddar har du i sängen?en
- Kommer du ihåg vad du drömmer på nätterna?ibland
- Har du drömt “sann-drömmar” någon gång? kanske, vet ej!

Snygga är dom.

Jag vill så gärna ha Bravo Posters twilight-special, men den är jätte gammal jag får vell nöja mig med en bild:(

Dagens vampyr får bli en modell som heter Björn Andersson(jag känner inte honom)

Den här bilden är fejkad men den är riktigt snygg. Jag tror att det är Bella som är där i vattnet.

Jag tänkte göra ett inlägg om bara om Mikael Jackson. Så här kommer videos och bilder.

Dagens låt får bli Smooth Criminal med Mikael Jackson.


Dagens bild får bli på snygga Aragorn som spelas av Viggo Mortensen.

Dagens vampyr får bli Alice Cullen.